Matavfall

Matavfall är det avfallet som inte längre går att äta eftersom det har blivit gammalt eller förstört. Ett vanligt begrepp när det gäller matavfall är matsvinn. Matsvinn är den delen av matavfallet som är onödigt och beror på att man inte har förvaltat sin mat väl. Det finns också en annan del av matavfallet som är oundvikligt matavfall, det vill säga avfall som inte går att äta men som man inte kan undvika, till exempel bananskal eller kaffefilter.

Mat- och hushållsavfall har tidigare kastats i samma kärl, vilket har lett till att man inte har tagit vara på matavfallets återvinningsmöjligheter. Genom att sortera ut matavfall, oavsett om det är matsvinn eller oundvikligt avfall, kan man bidra till miljönytta. Företag och föreningar som erbjuder denna typ av sorteringsmöjlighet, på sin fastighetsnära insamling, till sina hyresgäster kan helt enkelt sänka sina avfallskostnader. Genom att ta vara på matavfallet och återvinna det kan man producera biogas och biogödsel.

Matavfallslagen

Från och med 1 januari 2024 träder matavfallslagen i kraft. I Stockholm har lagen varit i kraft sedan den 1 januari 2023. Lagen innebär att det bli obligatoriskt med att sortera ut matavfall, detta gäller för privatpersoner, företag och föreningar. Privatpersoner kommer att tilldelas en ny avfallslösningen speciellt avsedd för matavfall. Företag och föreningar kommer behöva ta fram en egen matavfallslösning. Genom att välja rätt avfallslösning kan företag och förening minska sina avfallskostnader. Läs mer om vad den nya matavfallslagen innebär i nyhet: Vad innebär den nya matavfallslagen?

Vad är matavfall?

En enkel tumregel för vad som är matavfall är rester av mat som inte längre går att äta eller oundvikligt matavfall såsom bananskal. Här följer några exempel på vad som är matavfall:

• Matrester, tillagade och råa
• Mejeriprodukter
• Bröd och andra bakverk
• Kaffe och te
• Kaffefilter och tepåsar
• Mindre växtdelar
• Hushållspapper
• Servetter
• Godis
• Popcorn
• Små mängd matolja
• Pasta och ris

Mindre mängder matolja kan slängas, förutsatt att de torkats upp med hushållspapper. Större mängder matolja, till exempel från fritering, bör samlas upp och lämnas in på en bemannad återvinningsstation, gärna i ett tetrapack. Att hälla matolja i avloppet kan leda till fettsansamlingar och stopp i avloppsledningarna.

Stora mängder fallfrukt bör lämnas in på en bemannad återvinningsstation för att återvinnas till biogas och biogödsel.

Vad är inte matavfall?

Det som inte är matavfall är det avfall som kan förstöra rötningsprocessen. Här följer några exempel på avfall som inte är matavfall:

• Cigarettfimpar
• Snus
• Tuggummi
• Snittblommor, de innehåller gift eftersom de är kraftigt besprutade
• Majsstärkelsepåsar
• Bioplast
• Plast
• Kattsand
• Damm
• Glasspinnar
• Bomullsprodukter
• Jord
• Aska
• Sågspån

Det mesta som inte är matavfall ska kastas med hushållssoporna eller återvinnas på fastighetsnära insamlingen eller återvinningsstationen.

Trädgårdsavfall ska slängas i egna avfallsbehållare, och du kan enkelt beställa hem ett kärl eller byggsäck som tar hand om ditt trädgårdsavfall, eller lämna det på en bemannad återvinningsstation.

Hur sorterar man ut matavfall?

Matavfallet ska sorteras och slängas i en brun påse, som sedan slängs i avfallsbehållaren avsedd för matavfall. Den bruna påsen kan köpas på till exempel livsmedelsbutiken eller så kan man använda papperspåsen som man plocka frukt och grönt i. Om man har fastighetsnära insamling kontaktar man hyresvärden för att få den bruna påsen. Man ska inte lägga matavfallet i en plastpåse eftersom resterna, efter tillverkningen av biogas, går till gödning och man inte ha plastrester ute på åkrarna. För att underlätta matavfallssorteringen är det bra att låta avfallet rinna av och använda en vaskskrapa för att undvika tunga påsar. Ett annat tips är att lägga hushållspapper i påsen, vilket absorberar fukten och minskar lukt.

Vad händer mer matavfallet?

Efter att matavfallets har sorterats och samlats i sin avfallsbehållare hämtas det upp för att transporteras till en anläggning. Vilken anläggning avfallet åker till beror på vilka finns anläggningar som finns i regionen, avfallets karaktär och vilken behandlingsmetod som är bäst lämpat. Här följer några exempel på vanliga behandlingsmetoder för matavfall:

• Rötning: producerar biogas
• Kompostering: producerar jordförbättringsmedel
• Gödsling: producerar förbättrad jord
• Energiutvinning: producerar el och värme genom förbränning.

När matavfallet behandlas på en bioanläggning kan man utvinna antigen biogas eller biogödsel. Biogas är ett miljövänligt bränsle för bilar och bussar medan biogödsel är en mycket näringsrik jord som används inom jordbruk. Matavfall, som blandas med hushållsavfallet, åker till en avfallsförbränningsanläggning för att producera energi, detta alternativ anses inte vara det mest miljövänliga.

Slänga matrester i matavfall eller kompost?

Att slänga matavfallet i avfallsbehållaren eller i kompost är helt frivilligt och man väljer det alternativet som passar bäst. Det finns inget krav att man måste ha en egen kompost, men om man väljer att ha en måste den vara godkänd av myndighetsnämnden.

Att kompostera hemma menar att man själv skapar näringsrik jord som man sedan kan använda runt och i sin trädgård. När man komposterar bryts avfallet ner till mikroorganismer och omvandlas till näringsrik jord. Det är en liknade process som sker på anläggningar som utvinner biogödsel av matavfallet.